Läs vårt senaste nyhetsbrev.

Föreningen har under 2023 och 2024 publicerat tre Informationsblad.

Texten nedan är klippt ur blad nr 16 från våren 2024

Skärgårdsföreningen har kommit igång med sin aktivitet. En interim styrelse har bildats och arbete med flera frågor är igång. Arbetet med information ökar. Vi deltar aktivt i det nationella samarbetet genom Skärgårdarnas Riksförbund och vi försöker påverka kommunerna i skärgårdsfrågor. I detta blad ger vi också lite inblick i Östgötatrafikens verksamhet.

Nu planerar vi för ett ordinarie årsmöte med val av styrelse och inriktning av verksamheten. Vi arbetar för att vidga vår krets av blivande medlemmar till dess.

Skärgårdsföreningen.se

Östergötlands Skärgårdsförening öppnar inom kort sin nya hemsida, www.skärgårdsföreningen.se. Den ska innehålla material från föreningen, kontaktuppgifter och aktiviteter. Man ska kunna hitta rapporter och kopplingar till annan information av betydelse för att följa frågor kring arbete, boende och service i skärgården.

Vi hoppas också att sidan skall utgöra en lätt ingång för de som framöver vill bli medlemmar i föreningen.

Styrelsen

Arbetet med att aktivera föreningen fortsätter. Det har ju gått flera år sedan senaste årsmöte. Därför har en interim styrelse nu tagit på sig uppgiften att återskapa en medlemsförteckning och annonsera verksamheten.

Den interimsstyrelsen till kommande årsmöte är:

• Bengt Almkvist, Missjö, sammankallande
• Jörgen Wastesson, Lilla Rimmö
• Ewa Wahren, Arkö
• Mats Johansson, Arkö
• Anna-Karin Utbult Almkvist, Missjö
• Carl Hamilton, Torrö

Konkreta arbetat vi med nyhetsbrevet och den nya hemsidan. Så har vi arbetat med några speciella frågor som är på gång nu.

Statens utredning om vissa ändringar i strandskyddet. ”Areella näringar vid vatten” (SOU:2023:103). Här var Söderköpings kommun särskilt utvald att svara på remissen. Skärgårdsföreningen skickade in sina synpunkter till kommunen för detta svar.

Blåljusfrågorna är viktiga för oss. Vi ska göra en inventering av de resurser som finns idag, hur de styrs och våra erfarenheter av hur de fungerar.

Kommande årsmöte planeras till september 2024. Slutligt beslut om tid och plats kommer.

IntresseanmälanVi vill gärna komma i kontakt med dig som är intresserad av Östergötlands Skärgårdsförening. Vår målsättning är att arbeta för en året runt levande skärgård. Det gäller frågor kring arbete, boende och service där vill ge kunskaper och engagemang till myndigheter och beslutsfattare på olika nivå. Vi vill också stärka sammanhållningen i skärgården genom information och aktiviteter som ökar vårt intresse för gemensamma frågor.Vi bygger nu upp en förteckning över personer som vill följa vår verksamhet och även få inbjudan till årsmötet i höst. Hör av er med kontaktuppgifter som postadress, mail och telefon så vi kan nå er. Ni når oss antingen med ett mail till info@skärgårdsföreningen.se eller till Bengt Almkvist, som är sammankallande i den interima styrelsen tel 070-3465402. Eller till någon av de andra ledamöterna i styrelsen.

Då kommer ni med på vår sändlista och får veta vad som händer och sker med Östergötlands Skärgårdsförening. En anmälan innebär inga förpliktelser. Först efter det formella årsmötet kommer erbjudande om medlemskap.

Isvintern 2024 med svävare

Vintern 2024 med isläggning i hela skärgårdsområdet innebar en prövning för kollektivtrafiken till sjöss – när det blev kollektivtrafik på is.Niclas Aronsson, entreprenör för skärgårdstrafiken, har varit med sedan Östgötatrafiken tog över ansvaret av denna 2012. Hans företag kör idag sjötrafiken i hela skärgårdsområdet. Niclas berättar att redan de första vintrarna 2013 och 2014 var tuffa, sedan kom flera mildare vintrar. Tills 2024 då isarna lade sig snabbt.

Generellt är is-säsongen alltid längst i Sankt Anna med sin mer täta skärgård och färre stora fjärdar. Både i norr och i Gryt har isen svårare att etablera sig. När det blåser rivs den upp lättare och isläggningen får börja om. Men det finns gott om undantag. Just de starkt varierande förhållandena innebär extra utmaningar för kollektivtrafiken vintertid.

Svävarna

I avtalet med Östgötatrafiken står att trafiken skall fungera. Det är inte angivet vilken typ av farkost man ska ha när det är is. Men i Östergötlands skärgård har mindre svävare blivit lösningen, ända sedan ett lyckosamt EU-projekt startade för kommunal trafik 1998. Vintern 2024 kördes trafiken med en svävare i norr (Arkösund), en i Sankt Anna och två i Gryt och söderut. Sedan finns ett par till privata som också hjälpt till främst i Sankt Anna. Dessutom finns en liten stålkutter som kan bryta upp vissa isrännor. Svävarna får slita en hel del. I Sankt Anna körde man ca 200 timmar, Arkösund 150 och i Gryt 100 timmar per maskin. Maskinerna slits och det finns inte hur många duktiga förare som helst.Den stora utmaningen ligger i att kunna fördela och omfördela resurserna efter hur isförhållandena växlar. Därmed växlar även antalet passagerare. Är det öppet vatten väljer en del skärgårdsbor att köra med egen båt, är det stadig is kanske det blir 4-hjuling eller snöskoter. Men när det är mitt emellan blir det svävare. Öppet vatten är alltid besvärligt för svävarna. Både om det är sjögång och för att man river upp mycket vattenpartiklar i luften med risk för nedisning.

Trafiken

Niclas säger att svävartrafiken är dubbelt så omständlig som båttrafiken. Inte bara de varierande isförhållandena men även med bokningssystet och behovet av kunna att omlokalisera resurserna. Under ”svävartid” begränsas trafiken något och man prioriterar de bofasta med t.ex. skolskjutsar, arbetsresor och hemtjänst. En turlista gäller och man måste boka på Östgötatrafikens central dagen innan. Där kan öbor boka fram till kl 15 och får därmed förtur. Övriga som också vill åka med kan boka först efter kl 15. Då får man åka med i mån av plats. Beställningscentralen skickar sedan passagerarlistorna till entreprenören som ska se till att allt fungerar morgonen därpå. Niclas tycker att systemet i stort sett fungerar. Men ser ändå att man kan göra förbättringar, framför allt med ökad flexibilitet. I beställningscentralen finns närmare 40 ordermottagare och alla kan inte vara insatta i hur sjötrafiken fungerar med 120 bryggor att hålla ordning på. Dessutom kan det vara trångt med utrymmet om man också har lite matkassar eller bagage. Större svävare står på önskelistan.

Vintern 2024 gick bra

Man klarade uppgiften 2024. Även när det smällde till och blev en isvinter så var det sällsynt att man ställde in. Det är ju alltid skepparen som avgör när man ska avstå från att köra. Niclas vet hur det är. Han kör regelbundet själv en del turer. Han började visserligen med att köra taxi på Vikbolandet. men genom skicklig organisation och upphandling har han nu ansvar för offentlig trafik i Östergötland, Kalmar och Södermanlands län med taxi och bussar och nu även båtar och svävare. Niclas trivs verkligen med uppgiften och han ser fram emot en ny upphandling för nästa period som börjar 2026.

Skärgårdsrikdsdag

Den 21 mars hölls en ”Skärgårdsriksdag” i Stockholm. Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, arrangerade och cirka 70 personer deltog på plats samt ytterligare på länk. Det var politiker från riksdag, regioner och kommuner, ett flertal tjänstemän samt skärgårdsbor. Från Östergötlands Skärgårdsförening var det Jörgen Wastesson, och Anna-Karin Utbult Almkvist. Landshövdingen i Stockholms län Anna Kinberg Batra hälsade välkommen och kom snabbt in på värdet av en året runt levande skärgård med tanke på aktuella beredskapsfrågor. Trots sin sårbarhet är ändå skärgårdsborna ganska bra rustade på att kunna ta hand om sig själva har hon sett. Man klarar av olika påfrestningar bättre än på många andra håll. Skärgårdsbor har en hög mental beredskap som hon uttryckte det. En höjdpunkt under mötet var en digitalt snabbresa med direktsända inslag från några olika skärgårdar. Tekniken fungerade utmärkt och man fick en snabb bild av läget på Holmön i Kvarken, Ormön i Roslagen och Hasselö i Tjusts skärgård. Syftet var att visa på olikheterna, men samtidigt att det ofta handlar om samma utmaningar och frågor man arbetar med. Ytterligare en digital övning var när SRF visade upp lite av sitt internationella umgänge med små öar ute i Europa. Ivan Matic från European Small Islands Federation (ESIN) deltog på länk från Kroatien och berättade om vad som händer på EU-nivå om vad som är viktig för de små öarna. Martin Olausson från Tillväxtverket bidrog med lite om den nuvarande landsbygdspolitiken och hur öar och skärgård kommer in i den. Så blev det rapporter från några aktuella kommunala satsningar. Speciellt intressant var satsningen i Jönköpings kommun kring boendefrågor på Visingsö. Även Anna Karlin, skärgårdsutvecklare från Region Östergötland, fick ge ett regionalt perspektiv på hur man arbetar med skärgårdsfrågorna. Rosie Hellén från SRF redovisade en inventering av hur persontrafiken i skärgårdarna fungerar. Det är mycket stora skillnader mellan regionerna och man kunde se att det faktisk fungerar ganska bra i Östergötland. SRF avslutade med att berätta om några pågående projekt kring energifrågor, strandskydd, färjekommunikationer och havsmiljö.

Lotten Hjelm, ordförande i SRF var nöjd med dagen. – Det blev inspirerande och med bra konkreta exempel på vad som händer. Dagen gav mersmak och det lär bli fler Skärgårdsriksdagar framöver sade hon.

Alla presentationer från Skärgårdsriksdagen finns på SRF hemsida, sök på nyhetsbrevet från april.

Skärgårdsting 31 maj 2024 för Östergötland och Kalmar län

Skärgårdsrådet i Östergötland bjuder in till ett Skärgårdsting i Valdemarsvik fredagen 31.5. klockan 9.30-14.30. Det är alltså samverkan mellan Region Östergötland, Region Kalmar samt kustkommunerna och ett antal intresseorganisationer, som ordnat en dag om aktuella skärgårdsfrågor.

Alla som bor, verkar eller bara är intresserade av skärgården är välkomna att delta på mötet. Årets tema är ”vardag i skärgården”. Under förmiddagen gäller fyra teman; det nya skärgårdsprogrammet, dricksvattenförsörjning, brandberedskap samt kollektivtrafik till sjöss. På eftermiddagen är ”navigera kust och skärgård”, kulturarv samt Leader området Kustlandet, på programmet.

Det blir även en lättare lunch på programmet så det är bra att anmäla sig eftersom det är begränsat med antal platser.

Föranmälan krävs innan den 27 maj eftersom antalet platser är begränsat. Skärgårdsrådet bjuder på förtäring. För dig som inte har möjlighet att närvara på plats erbjuds möjligheten att delta digitalt, länken delas till dem som föranmält sig. Mejla skargard@regionostergotland.se eller ring 010-103 23 77 (Anna) eller 010-358 14 98 (Christina).

Areella näringar vid vatten, en utredning om strandskydd

I den statliga utredningen ”Areella näringar vid vatten” SOU 2023:103, försöker man rätta till en del brister i dagens lagstiftning genom att ändra i villkoren för undantag och dispens från strandskyddet. Utredningen lägger flera bra förslag, med t.ex. att låta undantagen för areella näringar även gälla vattenbruk och att låta företag som driver en kombination av verksamheter, varav areella näringar är ett viktigt inslag, också ges undantag. Samma synsätt borde gälla för skärgårdsföretag med inriktning på besöksnäringen. Det har inte utredningen nappat på. Bra är också att man föreslår en ny generell dispensmöjlighet för småskalig verksamhet. För att detta skall bli bra ska det omfatta både befintlig verksamhet och när man startar en ny. Men sedan skriver man i utredningen att dispens ska tillämpas med stor restriktivitet i kustområden som ligger inom riksintresseområden enligt miljöbalken. Detta skulle utesluta större delen av Östergötlands skärgård från de goda förslagen. Vi anser att man måste gynna utvecklingen av en året runt levande skärgård och då måste näringsverksamhet vara grund för dispens i strandskyddsärenden. För Östergötlands skärgård gäller idag i stort sett överallt det utvidgade strandskyddet till 300 m. Denna slarvigt gjorda utökning är kontroversiell. Avsikten var att länsstyrelsen skulle ta fram speciellt skyddsvärda områden, inte hela regioner. Men det brydde man sig inte om. Vi vill därför att strandskyddet tydligare ska integreras i den fysiska planeringen, som rymmer många olika intressen. Dagens lagstiftning är många gånger onyanserad och behandlar alla områden med strand lika, oavsett om det är ett obebyggt område eller ett med tidigare bebyggelse, om det gäller ett område med enstaka hus eller där det redan finns en bykaraktär. Myndigheternas hantering av strandskyddslagen visar tydligt att man inte alltid lyckas väga samman olika intressen mot varandra. Möjligheten att påverka sina egna villkor är många gånger satt ur spel genom de ensidiga regleringar som lagts över skärgårdsområdena. Legitimiteten för strandskyddet är alltmer ifrågasatt. Den lämpligaste nivån för att kunna göra kloka lokala bedömningar kanske är att flytta beslutsprocessen helt till kommunerna, alltså att flytta lagstiftningen kring strandskyddet från miljöbalken till plan- och bygglagen.

Nu är utredningen ute på remiss till den 25.5.2024. Sedan har regeringen aviserat att man ska göra en större översyn av strandskyddsreglerna. Då lär dessa förslag återkomma innan vi får se ett förslag om ny lagstiftning.

Läs hela skrivelsen från Skärgårdsföreningen på hemsidan. Läggs upp inom kort.

Östergötlands Skärgårdsförening

www.skärgårdsföreningen.se